Vad är ljud och hur fungerar egentligen akustiska lösningar?
Ljudnivåerna vi upplever blir allt högre och mer konstanta – ett ovanligt läge för en sak som inte förändrats nämnvärt på 50 000 år: människans hörsel. Larm, aviseringar, trafik, stadsmiljöer, maskiner, ventilation, öppen planlösning, betong, fönsterglas, kontorslandskap och många människor på mindre ytor. Det är inte konstigt att det moderna livet påverkar vår hälsa och välmående, eftersom hörseln är ett sinne som inte går att stänga av. Men, detta är samtiden och hur den ser ut är svårt att göra någonting åt. Det vi kan göra däremot, är att förbättra ljudmiljön.

En korrekt ljudmiljö ger många fördelar. Det finns mätbara effekter på människor som vistas i lokaler med god akustik, jämfört med sådana som inte gör det. Reducerade stressnivåer, minskad sjukfrånvaro och högre prestation är några av de vanligaste resultaten man ser. Goda akustiska förhållanden handlar också om social hållbarhet: människor med hörsel- eller koncentrationssvårigheter kan vistas och arbeta på samma platser och villkor som sina kollegor. 





En akustisk ordlista

Ljud definieras som tryckfortplantning i elastiskt medium, vanligtvis luft, och kan enkelt förklaras som att en händelse skapar ett ljud, där ljudet är vibrationer som färdas genom luften. Dessa vibrationer kallas för ljudvågor, som tas upp av örat och omvandlas i hjärnan till information som vi kan ta till oss. Ljudstyrka mäts i decibel (dB).
Buller är ljud som är oönskat och som vi inte kan kontrollera.
Frekvens är nivån på de ljudvågor som tas upp av örat och bildar ljud, och mäts i Hertz (Hz). Ljudvågorna finns på olika frekvensnivåer, låga och höga, och människan kan uppfatta ljudvågor mellan 20 – 20 000 Hz.
Taluppfattbarhet, och framför allt dålig taluppfattbarhet, innebär att det finns för mycket ljud med låga frekvenser i en lokal. Låga frekvenser (vokaler) överröstar höga frekvenser (konsonanter), och det är konsonanter som är viktiga när vi ska uppfatta tal.
Efterklangstid är måttet på hur mycket ”eko” det finns i ett rum, och beror på hur länge ljudvågor kan studsa mot hårda ytor i ett rum efter att själva ljudkällan har tystnat.
Ljudabsorption sker när ljudvågor träffar ett poröst, eller mjukt, material. Materialet bromsar upp ljudvågen, som till slut stannar av och ”tystnar”. Att använda ljudabsorberande material eller produkter i ett rum minskar alltså de ljudreflexer, eller ekot, som skulle uppstå när ljudvågor träffar hårda ytor.
Ljuddämpning handlar om att ljudet ska vara mindre på andra sidan av objektet som ljudvågorna träffar; att dämpa ljudet från källa till åhörare.
Diffusion när man talar om akustik betyder ungefär spridning, och inträffar när ljudvågor träffar en oregelbunden yta – det sprids i olika riktningar eller slås sönder i mindre delar, och upplevs som mindre störande. Vill man få ljudbilden och rummet att verka större är diffusion ett bra verktyg.

Hur inreder man då en lokal för att få en så bra ljudmiljö som möjligt?
Vi har flera tips för att få rum mer behagliga att vistas i. Grundreglerna är de samma: tänk på tak, vägg och inredning. Därefter kan man förbättra rummet ytterligare genom att skruva på lösningar som är mer inriktade på den typ av verksamhet som bedrivs just där. Rätt lösning på rätt plats.

TAK
Taket är den första, och ofta viktigaste och enklaste ytan i ett rum att åtgärda. Det är vanligt med heltäckande undertak. Det viktiga är att de ljudabsorberande plattorna är minst 40 mm tjocka. Om det saknas undertak kan man addera lösa ljudabsorbenter för att få en likvärdig effekt av ljudabsorption.

 

VÄGG
Hårda väggytor reflekterar och förstärker ljudnivån som finns i rummet, och bidrar också till att ljud hörs på långa avstånd. För att minska efterklangstiden i rummet är det bra att montera vägghängande ljudabsorbenter, och gardiner vid fönstren. De är bra att montera vid en ljudkälla såsom kopieringsmaskin, kaffemaskin eller vid ett konferensbord. Vägghängda absorbenter är lösningar som ger rummet en behagligare ljudmiljö.

 

AVSKÄRMNINGAR OCH MÖBLER
När det gäller att minska och dämpa ljudet mellan olika platser och zoner i rummet använder man möbler och avskärmningar i inredningssyfte.

För att dämpa ljud används skärmväggar för att skärma av arbetsplatser och högljudda maskiner såsom skrivare, kopiatorer och kaffemaskiner, och hängande avskärmningar är bra för att skapa olika ljudzoner. Rum i rummet-lösningar passar bra för att telefonsamtal eller enkla möten där ljudet behöver dämpas, men inte vara helt tyst. Soffor, växter, bokhyllor och andra möbler bidrar till diffusion och spridning av ljud. Mjukstängande lådor på skåp och möbeltassar på stolar är andra enkla lösningar som också kan bidra till en bättre ljudmiljö.